Grundläggande om sömn

 

Vi tillbringar nästan en tredjedel av vårt liv sovande. Sömnen är livsviktig och nödvändig för att vi skall fungera normalt. Sömnen är ett biologiskt behov som har stor betydelse för bland annat hjärnans återhämtning. Om man varit vaken länge återhämtar sig kroppen till viss del genom att sova djupare. Man återhämtar alltså delvis missad sömn genom ökad kvalitet på sömnen.

 

Vad är egentligen sömn?

Sömn kan rent kliniskt förklaras som ett tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande med sänkt mottaglighet för yttre signaler. Varför vi sover går egentligen inte att enkelt besvara, delvis beroende på att vi inte vet tillräckligt och också för att det är så många olika processer inblandade. Under sömnen ägnar sig kroppen bland annat åt livsviktiga återuppbyggnadsprocesser samt utsöndring av olika hormoner. Under sömnstadiet sker också förändringar av många kroppsliga funktioner såsom andning, hjärtverksamhet och blodtryck.

Under de mer än 200 000 timmar du sover under ditt liv arbetar olika delar i din kropp mer eller mindre kontinuerligt. Det biologiskt mest tydliga är troligen den uppbyggnadsprocess som aktiveras i kroppen under sömnen. Mycket av det som slitits eller förstörts under en dags aktivitet skall nu repareras och återställas som en slags nattlig underhållsservice.

Under den djupa delen av sömnen sker utsöndring av hormon såsom det viktiga tillväxthormonet. Under sömnen bygger också kroppen upp sina energinivåer och förråd inför den stundande dagens aktivitet

Vi har en dygnsrytm och sömnen styrs med hjälp av vår biologiska klocka som försöker förlägga sovandet till natten. Ljus och mörker bidrar också till vår dygnsrytm. Ögonen registrerar det omgivande ljuset och påverkar bland annat mängden av hormonet melatonin. Melatoninnivåerna påverkar bland annat kroppens temperatur och ämnesomsättning.

Alla processer gynnas av en jämn rytm men också av en jämn dygnsrytm. Rubbas dygnsrytmen påverkas även vår sömn. Sömnen är ingalunda något enhetligt utan det finns förutom vakenheten fyra olika sömnstadier som alla kan definieras på olika sätt. Under natten sker en sorts upp- och nergångar likt en vågrörelse genom dessa olika sömnstadier. De olika stadierna går från vakenhet till djupsömn.


Stadierna har alla sina olika funktioner där de två tydligaste stadierna är djupsömnen och drömsömnen.

Djupsömnen, även kallat delta- eller ortosömn, är som namnet antyder det djupaste stadiet under vilket du sover tyngst.

Drömsömnen eller REM-sömnen (Rapid Eye Movement) som den också kallas. Det är under REM-sömnen som du drömmer. Detta tillstånd ligger överst alldeles under den vanliga vakenheten.

Förenklat kan sömncykeln beskrivas som en trappformad vågrörelse där du normalt först under sömnen går ner i ett längre djupsömnsstadie som skapar en grund för fysisk återhämtning. Sömncykeln varierar något under natten. I början av sömnen är perioderna av djupsömn långa och perioderna av drömsömn korta för att i slutet av natten växla till kortare djupsömn- och längre drömsömnsperioder.

 

Insomning

Insomnandet är något som är helt skilt från de vanliga sätten att styra vår kropp. Det är en komplicerad process som till stor del är biologiskt styrd och som inte tillåter sig påverkas med viljekraft. Snarast är det tvärtom, ju mer du vill sova desto svårare blir det. Försöker du använda viljan på detta sätt sätter du bara upp hinder för dina naturliga processer. Visst är viljan användbar men då för det omvända, att kunna hålla dig vaken när kroppen vill sova. Att somna är att släppa taget Hjärnan hanterar ständigt stora mängder information som den får via alla våra sinnen. Synen är vanligen det mest dominanta sinnet och när man blundar för att sova så minskar antalet impulser till hjärnan. Helt plötsligt finns då ledig kapacitet att ägna åt annat vilket ofta resulterar i att en mängd tankar dyker upp i medvetandet.
 

Många är de frågor som poppar upp från ingenstans just när man lagt huvudet på kudden och blundar.

”Kom jag ihåg att..?”, ”Hur skall det gå i morgon på..?”, ”Kommer vi att klara av avbetalningarna på..? ”Annat som kan komma upp när man sluter ögonen är också andra sinnesintryck som legat under synen i prioritetsnivå. Helt plötsligt kan du känna dig hungrig, upptäcka att du har ont någonstans eller något helt annat som förmedlas via dina sinnen.
 

Hur kan man då hantera detta om man vill sova?

Knepen är många bland annat kan man koncentrera sig på monotona tankeprocesser som att ”räkna får” eller få andra intryck genom att läsa en bok. Ett mycket bra verktyg är att utföra en avslappning på egen hand eller genom att lyssna på ett avslappningsprogram. Min avslappning “Gonatt” är ett enkelt “sömnpiller” som fått många att somna gott. Med hjälp av dessa koncentrerar man sig på att följa instruktioner. Dessa syftar till att släppa taget om tankar som dyker upp samt hjälpa kroppen att slappna av och släppa fram ett lugn som leder till en behaglig sömn. En mer fördjupad avslappning är “Bättre sömn” som har flera nivåer där du får hjälp att kartlägga dina vanor och ovanor för att hitta tillbaka till just en bättre sömn.